Det finns nästan många uppfattningar om vad man bör äta för att leva ett hälsosamt liv som det finns människor på jorden. Därför är det inte lätt att navigera bland alla olika uppfattningar om vad man äta och inte äta. Det finns faktiskt kostråd som man inte ska lyssna på.
Mat har blivit något av en religion för många människor, och det finns många, och ofta diametralt motsatta, uppfattningar om vilken kost som är vägen till ett långt och hälsosamt liv. Det enda som alla tycks vara överens om är att vad vi äter påverkar hur vi mår.
Länge var det fett, framför allt mättat fett, som ansågs vara boven i dramat. Att leva hälsosamt var synonymt med att äta lite mättat fett, och mycket kolhydrater och grönsaker. Socialstyrelsen rekommenderade inte, som många felaktigt tror idag, oss att äta sex till åtta skivor bröd om dagen. Istället var det en reklamkampanj för Brödinstitutet; läs mer om detta missförstånd här.
Idag har pendeln svängt, och många anser att det är kolhydraterna som ligger bakom de ökande ohälsotalen i nästan hela världen. Några av de senaste årens mest populära dieter, som Atkins- och LCHF-dieterna, bygger på principen om att minimera intaget av kolhydrater, medan man inte behöver skära ned på fett och protein.
Här bör man dock höja ett varningens finger. De som följer dessa populära dieter börjar ofta leta efter dolda sockerfällor, vilket är bra. Däremot ställer många också om sin kost så att de äter ännu mer rött kött än tidigare. Det är kanske bra för blodvärdena, och därmed också för hjärtat, men rött kött ökar också risken för cancer. Det hävdas ibland att LCHF orsakar cancer, men det är att göra den populära dieten ansvarig för lite väl mycket. Det går alldeles utmärkt att hålla en vegansk LCHF-diet, baserad på nötter, oljor och proteinrika baljväxter. LCHF handlar om att minska på kolhydraterna och välja fett istället, och det går att göra på många sätt.
Den första bantaren och quick fixes
Faktum är att många av de nya dieterna faktiskt går tillbaka till rötterna, och till den första bantaren. William Banting (ca 1796-1878) var en engelsk begravningsentreprenör som led av övervikt, och fick hjälp av läkaren William Harvey att lägga om sin kost. Genom att äta mindre snabba kolhydrater lyckades Banting gå ned i vikt, och han berättade om sina erfarenheter i en skrift som blev en av de mest lästa i ämnet. Det är Banting som har givit upphov till det svenska verbet banta, även om hans metod knappast kan sägas vara en quick fix av det slag som ofta förknippas med ordet.
Detta för oss in på problemet med quick fixes över huvud taget. Sådana finns inte. Att leva hälsosammare handlar om att lägga om sin livsstil, både när det gäller kost och motion. Visst kan man träna mer intensivt under en period, för att exempelvis genomföra Vasaloppet eller Vätternrundan. Men de långsiktiga hälsoeffekterna av det är obefintliga. Då är det bättre att cykla till jobbet och välja trapporna framför hissen. På samma sätt förhåller det sig med kosten: det är genom att äta nyttigt till vardags som man förbättrar sin hälsa.